---
title: "Vad är ett leveransavtal"
description: "Ett leveransavtal lägger fast volym, pris och risk för upprepade varuleveranser. Guiden följer Köplagen (1990:931)."
canonical: "https://contracko.com/sv/blog/what-is-a-supply-agreement"
---
# Vad är ett leveransavtal

Source: https://contracko.com/sv/blog/what-is-a-supply-agreement

[Blogg](https://contracko.com/sv/blog)

[Vad är ett leveransavtal](https://contracko.com/sv/blog/what-is-a-supply-agreement)

# Vad är ett leveransavtal

Budi Voogt 17 okt. 2026

Kopiera för LLM

Ett leveransavtal är ett kontrakt där en leverantör åtar sig att leverera varor under en angiven tid. En köpare åtar sig att ta emot dem på satta kommersiella villkor. Föreställ dig en snacksfabrik i Helsingborg som tecknar ett tvåårigt ramavtal med ett förpackningsbruk i Norrköping. Bruket skickar tryckt film varje månad mot en rullande prognos. Fabriken behöver filmen för att hålla linjen igång.

Den här guiden behandlar leveransavtal för varor i Sverige under Köplagen (1990:931) för köp av lös egendom. Lagen (1987:822) om internationella köp och Förenta nationernas konvention angående avtal om internationella köp av varor (CISG) tas upp för gränsöverskridande köp. Det är allmän information, inte juridisk rådgivning.

## Leveransavtal: syfte och användning

Ett leveransavtal sätter reglerna för upprepade leveranser. Det svarar på vad som ska levereras, hur volymen mäts, vad det kostar, när risken går över, och vad som händer när en sändning är sen eller kort. Ett enstaka köp kan ligga i ett enda köpeavtal. Återkommande inköp behöver oftast ett ramverk som senare inköpsorder (PO, från engelska purchase order) ligger under.

Enligt 1 § Köplagen (1990:931) gäller lagen köp av lös egendom [1]. Köplagen (1990:931) skapar ingen egen avtalsfigur med namnet leveransavtal. Kommersiell löpande leverans i Sverige är successiva köp av lös egendom, ofta i ett ramavtal med successiva leveranser. Avtalet tecknas i dag. Prestationerna sker i partier över månader eller år.

Enligt 2 § första stycket Köplagen (1990:931) gäller lagen beställning av en vara som ska tillverkas, utom när beställaren ska tillhandahålla en väsentlig del av materialet, och den gäller inte avtal om uppförande av byggnad eller annan fast anläggning på mark eller i vatten [1]. Enligt 2 § andra stycket Köplagen (1990:931) gäller lagen inte avtal som innebär att den som ska leverera en vara även ska utföra arbete eller någon annan tjänst, om tjänsten utgör den övervägande delen av förpliktelsen [1].

Enligt 3 § Köplagen (1990:931) tillämpas lagens bestämmelser inte i den mån annat följer av avtalet, av praxis som har utbildats mellan parterna eller av handelsbruk eller annan sedvänja som måste anses bindande för parterna [1]. Enligt 4 § Köplagen (1990:931) gäller lagen inte i fall då konsumentköplagen (2022:260) är tillämplig [1]. Den här artikeln gäller yrkesmässig varuleverans, inte konsumentköp. Enligt 5 § Köplagen (1990:931) gäller lagen inte i fall då lagen (1987:822) om internationella köp är tillämplig [1].

### Hur volymen mäts

Mängden är det som skiljer ett leveransupplägg från ett enstaka köp. Enligt 17 § första stycket Köplagen (1990:931) ska varan i fråga om art, mängd, kvalitet, andra egenskaper och förpackning stämma överens med vad som följer av avtalet [3]. Köplagen (1990:931) mäter inte volym efter köparens behov eller säljarens produktion. Parterna skriver volymmekanismen. Enligt 46 § Köplagen (1990:931) ska, när priset ska beräknas efter antal, mått eller vikt, varans mängd vid den tidpunkt då risken för varan går över på köparen läggas till grund för beräkningen [3]. Den paragrafen skapar inte en behovs- eller outputregel.

| Struktur | Vad köparen tar | Vad säljaren ska leverera |
| --- | --- | --- |
| Fast mängd | En angiven mängd, ofta fördelad över datum | Den mängden, enligt schemat |
| Minimum och maximum | Minst golvet, inte mer än taket | Kapacitet inom det intervallet |
| Behov | Köparens faktiska behov för ett angivet bruk | De behoven, i den mån avtalet bär dem |
| Output | Säljarens faktiska produktion av en beskriven vara | Den produktionen, i den mån avtalet bär den |

Skriv en uppskattning om en sådan finns. Lägg till ett golv eller ett tak om ett hårt intervall behövs. Uppskattningen är inte själv ett minimum, om inte avtalet säger det.

Exklusivitet är ingen plikt i Köplagen (1990:931). Vill parterna ha den, skriv den. Enligt 3 § Köplagen (1990:931) går avtalet, parts praxis och bindande handelsbruk före lagens regler [1].

### Närliggande dokument av annat slag

Flera närliggande papper används som om de vore leveransavtalet:

- Inköpsorder eller PO. Ett köparunderlag om en angiven mängd på angivna datum. Den kan själv bilda ett köp när säljaren godtar den. Den kan också vara ett avrop under ett ramavtal.
- Köpeavtal. Ett fristående köp av ett definierat parti. När de varorna är avlämnade och betalda har avtalet i stort gjort sitt.
- Prognos. En planeringssiffra. Den är ingen fast order, om inte avtalet säger att en prognos efter ett visst frysdatum blir ett åtagande.
- Kvalitets- eller specifikationsblad. Den tekniska beskrivning som senare sändningar prövas mot. Enligt 17 § andra stycket Köplagen (1990:931) ska varan, om inte annat följer av avtalet, bland annat ha egenskaper som säljaren har hänvisat till genom att lägga fram prov eller modell [3].

Contrackos [granskningsverktyg för livsmedelsleveransavtal](https://contracko.com/sv/tools/livsmedelsleveransavtalsgranskning) och [kalkylatorn för tillverknings- och leveransavtal](https://contracko.com/sv/avtalskalkylatorer/kalkylator-tillverkningsleveransavtal) gäller specialiserade papper. De ersätter inte de kommersiella villkoren.

### Hur ett leveransavtal ingås

Köplagen (1990:931) kräver inget särskilt skriftkrav för vanliga köp av lös egendom. Volym, pris och specifikation hör ändå hemma i det undertecknade papperet. Enligt 17 § Köplagen (1990:931) prövas varan mot vad som följer av avtalet, inte bara mot den skrivna texten [3]. En saknad skriven mängd är en bevis- och driftsrisk. Mängden kan fortfarande följa av avtalet, av praxis mellan parterna eller av bindande handelsbruk enligt 3 § Köplagen (1990:931) [1].

Enligt 45 § Köplagen (1990:931) ska köparen, om priset inte följer av avtalet, betala vad som är skäligt med hänsyn till varans art och beskaffenhet, gängse pris vid tiden för köpet samt omständigheterna i övrigt [3]. Index, trappsteg eller genomslag för råvara följer inte av den paragrafen. Enligt 3 § Köplagen (1990:931) är sådan indexering avtalsrättslig [1].

Köpare och säljare växlar ofta formulär efter att ramen är undertecknad. Köplagen (1990:931) har ingen egen regel om formulärskrig. Säg vilket papper som vinner när en senare PO krockar med ramen. Säg hur en ändring kommer till stånd.

Gränsöverskridande köp kan lägga till CISG. Enligt 1 § lagen (1987:822) om internationella köp ska artiklarna 1-88 och 100 i konventionen i originaltexternas lydelse gälla som lag i Sverige [5]. Enligt 2 § första stycket lagen (1987:822) om internationella köp tillämpas den lagen inte om både säljaren och köparen har sina affärsställen i Danmark, Finland, Island, Norge eller Sverige [5]. Enligt 2 § andra stycket lagen (1987:822) om internationella köp gäller en regel när en part har mer än ett affärsställe. Då ska det ställe beaktas till vilket avtalet och dess fullgörande har sin närmaste anknytning [5]. Om en part inte har något affärsställe ska avseende fästas vid partens hemvist [5].

Enligt artikel 1.1 CISG gäller konventionen avtal om köp av varor mellan parter vilkas affärsställen är belägna i skilda stater. Det gäller när dessa stater är fördragsslutande stater. Det gäller också när internationellt privaträttsliga regler leder till att lagen i en fördragsslutande stat ska tillämpas [6]. Enligt artikel 1.2 CISG ska den omständigheten att parterna har sina affärsställen i skilda stater inte beaktas i ett fall. Det är när den omständigheten inte framgår av avtalet, tidigare affärsförbindelse mellan parterna eller av upplysningar som de har gett före eller vid avtalsslutet [6]. Enligt artikel 2 a CISG ska konventionen inte tillämpas på köp av en vara för köparens personliga bruk eller för familj eller hushåll, såvida inte säljaren före eller vid avtalsslutet varken visste eller borde ha vetat att varan köptes för sådant bruk [6]. Enligt artikel 3.1 CISG anses avtal om tillhandahållande av en vara som ska tillverkas eller framställas som köp. Det gäller inte om den part som beställer varan åtar sig att tillhandahålla en väsentlig del av det material som behövs [6]. Enligt artikel 3.2 CISG tillämpas konventionen inte på avtal där den övervägande delen av den parts skyldigheter som ska leverera varan består i att tillhandahålla arbete eller andra tjänster [6]. Konventionen trädde i kraft den 1 januari 1988 [6]. Enligt artikel 6 CISG kan parterna komma överens om att konventionen inte ska tillämpas. De kan också, om inte annat följer av artikel 12, avvika från eller ändra verkan av vilken som helst av bestämmelserna [6]. En klausul som bara säger "svensk lag" är inte, i sig, ett undantag från CISG när lagen (1987:822) om internationella köp gäller [5].

## Leveransavtal: parterna

Varje leveransavtal har en säljare och en köpare. Längre affärer lägger till personer som prognostiserar, bär, undersöker eller garanterar prestation.

| Part | Typiska ansvar |
| --- | --- |
| Leverantör | Tillverkar eller tar fram avtalsenliga varor, håller avtalad kapacitet, skickar enligt schemat, ger avtalade utfästelser |
| Köpare | Ger prognoser och PO i tid, tar emot avtalsenliga varor, betalar, undersöker och meddelar fel |
| Transportör eller lager | Flyttar eller håller varor; överlämnandet avgör ofta när risken går över |
| Garant | Lovar betalning eller prestation om den namngivna parten inte gör det |

Enligt 4 § Köplagen (1990:931) gäller lagen inte när konsumentköplagen (2022:260) är tillämplig [1]. Pröva om köpet är yrkesmässigt innan konsumentregler används.

Ett systerbolag kan skriva under i stället för det bolag som faktiskt skickar. Kontrollera firma och teckningsrätt mot de anläggningar som skickar och tar emot.

## Leveransavtal: viktiga klausuler

Dessa [klausuler](https://contracko.com/sv/ordlista/klausul) avgör vem som bär kostnads- och volymrisk.

### Varor, specifikation och kvalitet

Beskriv varorna så att en utomstående kan pröva en leverans mot avtalet. Ta med sort, specifikation, förpackning och eventuellt prov. Enligt 17 § första stycket Köplagen (1990:931) ska varan i fråga om art, mängd, kvalitet, andra egenskaper och förpackning stämma överens med vad som följer av avtalet [3]. Enligt 17 § andra stycket Köplagen (1990:931) ska varan, om inte annat följer av avtalet, uppfylla följande [3]:

- Varan ska vara ägnad för det ändamål för vilket varor av samma slag i allmänhet används.
- Varan ska vara ägnad för det särskilda ändamål för vilket den var avsedd att användas. Det gäller om säljaren vid köpet måste ha insett detta särskilda ändamål och köparen har haft rimlig anledning att förlita sig på säljarens sakkunskap och bedömning.
- Varan ska ha egenskaper som säljaren har hänvisat till genom att lägga fram prov eller modell.
- Varan ska vara förpackad på vanligt eller annars försvarligt sätt, om förpackning behövs för att bevara eller skydda varan.

Enligt 17 § tredje stycket Köplagen (1990:931) är varan felaktig om den avviker från vad som föreskrivs i första eller andra stycket. Varan är också felaktig om den i något annat avseende avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta [3].

### Mängd, prognoser och exklusivitet

Säg hur volymen mäts, med tabellen ovan. Om köparen ska prognostisera, säg hur långt i förväg, när en prognos fryser till fast order, och vad som händer om frysdatumet missas. Om affären är exklusiv, säg det i ord. Köplagen (1990:931) fyller inte i en plikt att använda bästa ansträngning. Skriv en mätbar servicenivå om det behövs. Enligt 3 § Köplagen (1990:931) går parternas avtal först [1].

### Pris och prisjustering

Säg priset, valutan, eventuella volymtrappor och hur priset får röra sig. Indexklausuler, genomslag för råvara och översynsdag hör hit. Enligt 45 § Köplagen (1990:931) ska köparen betala vad som är skäligt bara om priset inte följer av avtalet [3]. Paragrafen uppfinner inte det index som parterna tänkte använda.

### Leverans, risk och undersökning

Säg vem som ordnar transport, var avlämnandet sker och när risken går över. Enligt 6 § Köplagen (1990:931) ska varan hållas tillgänglig för avhämtning där säljaren vid köpet hade sitt affärsställe [2]. Saknade säljaren affärsställe som hade samband med köpet, ska varan hållas tillgänglig vid säljarens hemvist. Visste parterna vid köpet att varan eller det parti ur vilket den ska tas fanns på en annan plats, ska varan hållas tillgänglig där. Varan är avlämnad när köparen har tagit hand om den [2].

Enligt 7 § första stycket Köplagen (1990:931) sker avlämnandet när varan överlämnas till köparen, om varan ska transporteras till köparen inom en och samma ort eller inom ett område där säljaren vanligen ombesörjer transporten av liknande varor [2]. Enligt 7 § andra stycket Köplagen (1990:931) gäller en annan huvudregel när varan i annat fall ska transporteras till köparen, om inte annat följer av en leveransklausul eller av avtalet i övrigt. Avlämnandet sker då när varan överlämnas till den transportör som har åtagit sig transporten från avsändningsorten. Om säljaren själv utför transporten sker avlämnandet först när varan överlämnas till köparen [2]. Enligt 7 § tredje stycket Köplagen (1990:931) anses varan inte avlämnad förrän den har kommit fram till den angivna orten, om den har sålts "fritt", "levererad" eller "fritt levererad" med angivande av en viss ort [2].

Enligt 12 § Köplagen (1990:931) är köparen skyldig att betala varan när köparen bär risken för den. Det gäller även om varan har förstörts, kommit bort, försämrats eller minskat genom en händelse som inte beror på säljaren [2]. Enligt 13 § första stycket Köplagen (1990:931) går risken över på köparen när varan avlämnas enligt avtalet eller enligt 6 eller 7 § [2]. Enligt 13 § andra stycket Köplagen (1990:931) går risken över på köparen när varan inte avlämnas i rätt tid och det beror på köparen eller något förhållande på köparens sida. Risken går då över när säljaren har gjort vad som ankommer på säljaren för att avlämnandet ska kunna ske [2]. Enligt 13 § tredje stycket Köplagen (1990:931) gäller en särregel när köparen ska hämta varan på en annan plats än hos säljaren. Risken går då över när tiden för avlämnandet är inne och köparen har fått veta att varan finns tillgänglig för avhämtning [2]. Enligt 14 § Köplagen (1990:931) går risken aldrig över på köparen förrän det genom märkning, anteckning i transportdokument eller på annat sätt har gjorts klart att varan är avsedd för köparen [2].

Enligt 31 § första stycket Köplagen (1990:931) ska köparen undersöka varan när den har avlämnats. Undersökningen ska ske så snart omständigheterna medger det och i enlighet med god affärssed [3]. Enligt 31 § andra stycket Köplagen (1990:931) får köparen vänta med undersökningen till dess att varan har kommit fram, om det framgår att varan ska transporteras från platsen för avlämnandet [3]. Enligt 31 § tredje stycket Köplagen (1990:931) får undersökningen skjutas upp till dess att varan har kommit fram till den nya bestämmelseorten [3]. Det kräver att köparen ändrar bestämmelseorten medan varan är på väg, eller sänder varan vidare utan att ha haft skälig möjlighet att undersöka den. Det kräver också att säljaren vid köpet kände till eller borde ha känt till möjligheten av en sådan omdestinering eller vidaresändning. Enligt 32 § första stycket Köplagen (1990:931) får köparen inte åberopa att varan är felaktig, om köparen inte lämnar säljaren meddelande om felet inom skälig tid efter det att köparen märkt eller borde ha märkt felet [3]. Enligt 32 § andra stycket Köplagen (1990:931) förlorar köparen rätten att åberopa felet om köparen inte reklamerar inom två år från det att köparen har tagit emot varan. Annat kan följa av en garanti eller liknande utfästelse [3].

Enligt 50 § Köplagen (1990:931) ska köparen medverka till köpet på ett sådant sätt som skäligen kan förväntas av köparen för att säljaren ska kunna fullgöra köpet, och hämta eller ta emot varan [4].

### Delleveranser som inte stämmer

Ett leveransupplägg går oftast i partier. Enligt 43 § första stycket Köplagen (1990:931) tillämpas, är endast en del av leveransen försenad eller felaktig, bestämmelserna om ifrågavarande avtalsbrott på denna del, och köparen får häva köpet i dess helhet om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för köparen i fråga om hela köpet och säljaren insåg eller borde ha insett detta [4].

Enligt 44 § första stycket Köplagen (1990:931) får köparen, ska avlämnande ske efter hand och är någon delleverans försenad eller felaktig, häva köpet i fråga om denna enligt de bestämmelser som i övrigt gäller för hävning [4]. Enligt 44 § andra stycket Köplagen (1990:931) får köparen, om dröjsmålet eller felet ger anledning att anta att ett avtalsbrott som ger rätt till hävning kommer att inträffa beträffande någon senare delleverans, på denna grund häva köpet i fråga om en sådan senare leverans, om det sker inom skälig tid [4]. Den skäliga tiden i 44 § andra stycket Köplagen (1990:931) gäller den hävningen av en senare delleverans. Den är ingen allmän reklamationsfrist. Enligt 44 § tredje stycket Köplagen (1990:931) får köparen, häver köparen i fråga om en delleverans, samtidigt häva i fråga om tidigare eller senare leveranser om köparen på grund av sammanhanget mellan dem skulle ha betydande olägenhet av att stå fast vid köpet beträffande dessa leveranser [4].

### Brist, försening och fördelning

En störning i fabrik, skörd eller frakt är ett typiskt stresstest. Köplagen (1990:931) har ingen egen fördelningsplikt för begränsad kapacitet. De kommersiella villkoren ska säga vem som underrättar vem, hur snabbt, om täckningsköp är tillåtna, och hur resterande produktion fördelas.

Enligt 54 § första stycket Köplagen (1990:931) får säljaren häva köpet på grund av köparens dröjsmål med betalningen, om dröjsmålet utgör ett väsentligt avtalsbrott [4]. Enligt 54 § andra stycket Köplagen (1990:931) får köpet även hävas, har säljaren förelagt köparen en bestämd tilläggstid för betalningen och är den inte oskäligt kort, om köparen inte betalar inom tilläggstiden [4]. Enligt 54 § tredje stycket Köplagen (1990:931) får säljaren, medan tilläggstiden löper, häva köpet endast om köparen meddelar att köparen inte kommer att betala inom denna tid [4]. Enligt 54 § fjärde stycket Köplagen (1990:931) får säljaren, har varan kommit i köparens besittning, häva köpet endast om säljaren har förbehållit sig rätt till detta eller köparen avvisar varan [4].

Enligt 61 § första stycket Köplagen (1990:931) får motparten för sin del inställa fullgörelsen och hålla inne sin prestation, visar det sig efter köpet att en parts handlingssätt eller ekonomiska förhållanden är sådana att det finns starka skäl att anta att parten inte kommer att uppfylla en väsentlig del av sina förpliktelser [4]. Enligt 61 § andra stycket Köplagen (1990:931) får säljaren, har säljaren redan avsänt varan och visar det sig att sådana förhållanden föreligger på köparens sida, hindra att varan lämnas ut till köparen, även om köparen har tagit emot transportdokument avseende varan [4]. Enligt 61 § tredje stycket Köplagen (1990:931) ska den som inställer fullgörelsen eller hindrar att varan lämnas ut genast meddela motparten detta, och om det inte sker har motparten rätt till ersättning för den skada som motparten lider genom att ett sådant meddelande inte har lämnats i tid [4]. Enligt 61 § fjärde stycket Köplagen (1990:931) ska den som har inställt sin fullgörelse eller hindrat att varan lämnas ut fortsätta fullgörelsen, om motparten ställer godtagbar säkerhet för sin fullgörelse [4].

## Datum och livscykelhändelser

Ett leveransavtal är ett dokument med en [avtalslivscykel](https://contracko.com/sv/ordlista/avtalets-livscykel). De datum som spelar roll är inte bara undertecknandedagen. Registrera dem på samma sätt som datum i andra avtal, med [avtalsdatum](https://contracko.com/sv/docs/avtalsdatum).

| Händelse | Varför det spelar roll |
| --- | --- |
| Ikraftträdandedag | När prognoser, exklusivitet och pris först gäller |
| Frysdatum för prognos | När en planeringssiffra blir fast order |
| Sändnings- och leveransdagar | När avlämnande, undersökning och risk prövas |
| Faktura- och betalningsdagar | När kreditrisken börjar |
| Dag för prisöversyn | När ett index eller en omförhandling ska ske |
| Sista dag för uppsägning | Sista dagen en part kan stoppa automatisk förlängning |
| Förnyelsedag | När tiden rullar om uppsägningen missades |
| Slutdag | När nya order slutar; öppna PO kan fortfarande behöva fyllas |

Köplagen (1990:931) ger ingen allmän uppsägningsregel för avtal på obestämd tid. Skriv löptid, uppsägningstid och om avtalet förlängs tyst. [Förnyelse](https://contracko.com/sv/ordlista/avtalsfornyelse) är lätt att missa. En [förnyelseklausul](https://contracko.com/sv/ordlista/fornyelseklausul) som rullar tiden om inte uppsägning kommer 90 dagar före slutdagen förlänger tyst volym och pris. Sätt uppsägningsdagen i kalendern, inte bara slutdagen.

Enligt 9 § första stycket Köplagen (1990:931) ska varan, ska den inte avlämnas efter anfordran eller utan uppskov och följer tiden för avlämnandet inte heller annars av avtalet, avlämnas inom skälig tid från köpet [2]. Det är en regel om avlämnandetid för varan. Den sätter inte avtalets löptid.

Hävning enligt 43-44 och 54 §§ Köplagen (1990:931) är påföljd vid avtalsbrott [4]. Uppsägning enligt avtalet är något annat. Blanda inte ihop dem i akten.

## Risker och vanliga misstag

De här tvisterna är ofta brister i [avtalsriskhantering](https://contracko.com/sv/ordlista/avtalsriskhantering), inte överraskningar i lagen.

Ingen mängd i det undertecknade papperet. En ram-PO som listar artiklar och pris, men ingen mängd, uppskattning eller andelsregel, är en bevis- och driftsrisk. Enligt 17 § Köplagen (1990:931) prövas mängden mot vad som följer av avtalet [3]. Enligt 3 § Köplagen (1990:931) kan parts praxis och bindande handelsbruk också gälla [1]. Senare avrop kan fortfarande ligga under ramavtalet om mängden följer av avtalet, praxis eller bruk. De står inte automatiskt för sig.

Prognos läst som order. Driften kör linjen på prognosen. Juridik upptäcker senare att prognosen var "icke bindande". Säg när en prognos övergår, och vilken kapacitet säljaren måste hålla före det datumet.

Formulärskrig efter undertecknad ram. En senare bekräftelse kan lägga till ett ansvarstak eller ta bort en utfästelse. Köplagen (1990:931) ändrar inte automatiskt en redan sluten ram. Läs det senare formuläret mot ramens rangordning och mot avtalade ändringsregler.

En kort sändning behandlad som hela avtalet. Enligt 44 § Köplagen (1990:931) kan hävning av en delleverans, och i vissa fall senare eller tidigare leveranser, ske på de villkor som styckena anger [4]. Avvisning av ett parti är inte samma sak som hävning av hela ramen.

Tystnad om fördelning. Köplagen (1990:931) fördelar inte begränsad kapacitet. En enradig force majeure-klausul fyller inte den luckan. 61 § Köplagen (1990:931) gäller inställelse vid starka skäl att anta att en väsentlig del inte kommer att uppfyllas, med omedelbart meddelande och fortsatt fullgörelse mot säkerhet [4]. Den paragrafen är inte en allmän kvotregel.

Osignerat systerbolag. Varor går från ett bolag som aldrig skrev under. Fakturor kommer från ett annat. Pröva juridiska personer mot de anläggningar som presterar.

Missat uppsägningsfönster. Tyst förlängning driver vidare ett pris som inte längre matchar marknaden. Uppsägningsdagen är den operativa dagen.

Pröva [avtalsetterlevnad](https://contracko.com/sv/ordlista/avtalsetterlevnad) mot den undertecknade texten, inte mot förra månadens e-posttråd.

## Checklista för avtalshantering

Ett [avtalshanteringssystem](https://contracko.com/sv/blog/vad-ar-ett-avtalshanteringssystem) hjälper bara om fälten nedan faktiskt fångas.

1. Förvara den undertecknade ramen, varje ändring, specifikationen och aktuell prislista i en akt.
2. Registrera firma, anläggningar och lager som skickar och tar emot.
3. Fånga ikraftträdandedag, slutdag, sista dag för uppsägning och varje regel om tyst förlängning.
4. Registrera hur mängden mäts: fast, min/max, behov eller output, plus eventuell uppskattning.
5. Sätt frysdatum för prognoser i kalendern, och första dagen en missad prognos blir ett fast underskott.
6. Registrera leveransvillkor, plats för avlämnande och när risken går över.
7. Sätt undersökningsfönster och den person som ska reklamera ett felaktigt parti.
8. Notera avtalad exklusivitet och varje ytterligare servicenivå som parterna har åtagit sig i avtalet.
9. Registrera pris, index, översynsdag och vem som får utfärda PO mot ramen.
10. Pröva vid varje sändning partiet mot specifikationen och mot 43-44 §§ Köplagen (1990:931), inte mot ett enstaka köpeskript.
11. Spara vid brist meddelandet om inställelse eller fördelning tillsammans med avtalet.
12. Granska akten i god tid före uppsägningsdagen, inte efter slutdagen.

Contracko läser avtal efter datum, skyldigheter och villkor som är lätta att missa. Det sätter påminnelser för de datumen. Börja på den [aktuella prissidan](https://contracko.com/sv/priser) om en gratis provperiod är aktuell. En [granskning av ett affärsavtal](https://contracko.com/sv/tools/avtalsgranskning) är användbar som första genomgång av ett utkast som redan finns.

## Källor

[1] Sveriges riksdag, Köplag (1990:931) (tillämpningsområde, dispositivitet, konsumentköp och internationella köp, 1-5 §§). riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/koplag-1990931_sfs-1990-931

[2] Sveriges riksdag, Köplag (1990:931) (avlämnande, avlämnandetid och riskövergång, 6-7, 9 och 12-14 §§). riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/koplag-1990931_sfs-1990-931

[3] Sveriges riksdag, Köplag (1990:931) (avtalenlighet, undersökning, reklamation, skäligt pris och mängd för prisberäkning, 17, 31-32 och 45-46 §§). riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/koplag-1990931_sfs-1990-931

[4] Sveriges riksdag, Köplag (1990:931) (successiva leveranser, köparens medverkan, hävning vid betalningsdröjsmål och inställelse, 43-44, 50, 54 och 61 §§). riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/koplag-1990931_sfs-1990-931

[5] Sveriges riksdag, Lag (1987:822) om internationella köp (CISG som svensk lag och nordiskt undantag, 1-2 §§). riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1987822om-internationella-kop_sfs-1987-822

[6] United Nations Commission on International Trade Law. United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods (artiklarna 1 till 3 och 6; ikraftträdande). uncitral.un.org/sites/uncitral.un.org/files/media-documents/uncitral/en/19-09951_e_ebook.pdf

Bilderna i den här artikeln har genererats med hjälp av AI.

## Kom igång med Contracko

Slipp krånglet med avtalshantering. Contracko hjälper dig att hålla ordning, hålla deadlines och behålla kontrollen. Börja förenkla idag.

[Starta en kostnadsfri provperiod på 7 dagar](https://app.contracko.com/register?appLanguage=sv)

Boka demo