Klausul om tvistlösning

Definition

En klausul om tvistlösning anger hur oenigheter ska hanteras genom förhandling, medling, domstolsprocess eller skiljeförfarande. Forumvalet samordnas ofta med ett lagval, men valet av materiell rätt väljer inte i sig domstol eller skiljedomsinstitut. Vid skiljeförfarande behöver materiell rätt, lagen som gäller för skiljeavtalet, förfarandets säte, platsen för förhandlingar, institutionella regler och språk hållas isär. Inom EU reglerar Bryssel I bis-förordningen domstolsbehörighet och avtal om val av domstol inom sitt sakliga och territoriella tillämpningsområde. Bland annat gäller krav på form och materiell giltighet samt begränsningar för exklusiv behörighet och skydd för försäkringstagare, konsumenter och arbetstagare. Förordningen omfattar inte skiljeförfarande och är inte ett regelverk för verkställighet av skiljedomar. Skiljeförfaranden med säte i Sverige omfattas av lagen (1999:116) om skiljeförfarande inom dess tillämpningsområde. En tydlig eskaleringsordning kan minska kostnader och osäkerhet när en konflikt uppstår.

Exempel

I ett hypotetiskt kommersiellt avtal anger klausulen att parterna först ska försöka lösa tvister genom medling och, om tvisten inte löses, gå vidare till skiljeförfarande enligt SCC:s regler, med Stockholm som avtalat säte. Medlingen syftar till en frivillig uppgörelse; en avtalad skyldighet att delta innebär inte att parterna måste acceptera ett förlikningsförslag. Säte och språk följer inte automatiskt av valet av SCC.

Varför detta är en affärsrisk

En frånvarande eller vag klausul om tvistlösning innebär inte att parterna måste förhandla fram ett nytt förfarande mitt i en konflikt; det finns normalt regler om behörig domstol, tillämpligt förfarande och lagval. Utan en lagvalsklausul måste domstolen fastställa tillämplig lag med hjälp av lagvalsregler, vilket kan öka kostnader och osäkerhet. En exklusiv domstolsklausul i en leverantörs standardvillkor kan, om den är giltig och tillämplig, innebära att du behöver driva processen i en utländsk domstol, vilket kan göra det dyrare att hävda dina rättigheter.

Så hanterar du det

• Samordna alltid en lagvalsklausul med klausulen om tvistlösning och ange tydligt vilken fråga varje klausul reglerar, så att du minskar risken för oklarhet om tillämplig lag.
• Utforma en eskaleringsordning: börja med förhandling på senior ledningsnivå, fortsätt med medling och använd skiljeförfarande eller domstolsprocess som sista utväg.
• Ange realistiska tidsgränser för varje eskaleringssteg och tydliggör nästa steg för att minska risken att processen används för att fördröja saken. Beakta preskriptionsfrister och frister för att väcka talan, och utgå inte från att förhandling eller medling stoppar dem. Utforma stegen så att möjligheten att söka brådskande interimistiska åtgärder och tvingande skyddsregler respekteras. Utgå inte heller från att ett överhoppat steg automatiskt hindrar en domstolsprocess eller ett skiljeförfarande.
• Kontrollera det valda forumets neutralitet, oberoende, kostnader, utnämningsförfarande, språk, förväntade tidsåtgång och praktiska lämplighet innan du bestämmer dig, och jämför allmänna domstolar med SCC-skiljeförfarande utifrån tvistens förutsättningar.

Juridiska referenser

• Förordning (EU) nr 1215/2012, artiklarna 1, 17–19 och 25 Bryssel I bis-förordningen: domstolsbehörighet och val av domstol med tillämpningsgränser, giltighetskrav och skyddsregler; skiljeförfarande undantas EU-rätt
• lag (1999:116) om skiljeförfarande, 1–6 §§, 22 §, 27 a §, 33–36 §§, 46 §, 48 § och 53–60 §§ Lag (1999:116) om skiljeförfarande: skiljeförfarande Svensk lag

Kontrollera vilken jurisdiktion som anges för varje referens. Detta är allmän information och inte juridisk rådgivning. Dessa begrepp hanteras olika i olika jurisdiktioner. Kontrollera aktuell lydelse och hur den är tillämplig på din situation med en kvalificerad jurist.