Vad är ett köpeavtal? Parter, pris och tillträde

Ett köpeavtal är ett avtal där en säljare förbinder sig att överlåta varor, annan lös egendom eller rörelsetillgångar till en köpare mot ett avtalat pris, på avtalade villkor. Tänk dig ett regionalt bageri som köper två bageriugnar av en maskinleverantör för 480 000 kronor. Avtalet anger vilka ugnar det är, när de kommer, när restbeloppet ska betalas och vem som bär skadan om en truck tappar en ugn vid lastkajen. Utan de villkoren faller parterna tillbaka på lagregler som ingen av dem har valt.

Den här guiden behandlar köpeavtal om varor och rörelsetillgångar enligt svensk rätt, främst köplagen (1990:931). Det är allmän information, inte juridisk rådgivning. Fastighetsköp följer andra regler, bland annat skriftlig form enligt 4 kap. 1 § jordabalken [3]. De reglerna tar vi upp i guiden om köpeavtal vid fastighetsköp.

Här hittar du parterna, klausulerna med störst risk, datumen att bevaka och en checklista för ett undertecknat avtal.

Köpeavtal: syfte och användning

Ett köpeavtal lägger fast fyra saker: vad som säljs, vad det kostar, när risken går över och vad som händer om något går fel. Resten av dokumentet stöder någon av de fyra uppgifterna.

Enligt 1 § köplagen gäller lagen köp av lös egendom i Sverige [1]. Den gäller i tillämpliga delar även byte [1]. De flesta köpeavtal skrivs under i dag och fullgörs senare, vid avlämnande eller tillträde.

Vanliga typer och tillämplig lag

Namnet är detsamma vid mycket olika affärer. Det som ändras är objektet, och med det rätten och risken.

Typ	Vad som köps	Viktigaste svenska reglerna
Köp av varor	Maskiner, lager, fordon, material	Köplagen; vid internationella handelsköp ofta CISG
Fastighetsköp	Mark och byggnader	Jordabalken, bland annat 4 kap. 1 § om skriftlig form
Inkråmsöverlåtelse	Utvalda tillgångar och skulder i en rörelse	Avtalslagen plus köplagen för den lösa egendomen
Aktieköp	Andelar i ett bolag	Köplagen för lös egendom, plus bolagsrätt
Power purchase agreement	El under lång tid	Avtalsrätt och energireglering

Köplagen gäller inte överlåtelse av tomträtt [1]. Vid köp av byggnad som uppförts för stadigvarande bruk gäller vissa fel- och riskregler i jordabalken i stället för motsvarande paragrafer i köplagen [1].

Två av typerna har egna guider. Ett power purchase agreement är ett långsiktigt leveransavtal med pris per energienhet. Riskerna liknar mer ett leveransavtal än ett engångsköp. Återkommande inköp hos leverantörer papperas oftast som ett inköpsavtal, som styr många order i stället för en enda överlåtelse.

Köpeavtal eller något annat?

Några närliggande dokument är lätta att blanda ihop med ett köpeavtal:

• Inköpsorder. Köparens beställning av bestämda varor. Den kan bilda avtal när säljaren antar den, eller vara en order under ett ramavtal.
• Kvitto på överlåtelse. Dokumentet vid överlämnandet. Det visar att köpet har fullgjorts. Köpeavtalet visar affären som ledde dit. Contracko har en mall för bill of sale för det steget.
• Inköpsvillkor. Köparens standardvillkor, ofta på baksidan av en order. Ordlistan om inköpsvillkor förklarar hur de möter säljarens egna villkor.

Hur ett köpeavtal ingås

Enligt 1 § lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen) är anbud om att sluta avtal och svar på sådana anbud bindande, efter reglerna i 2-9 §§ [2]. Det gäller inte om annat följer av anbudet, svaret, handelsbruk eller annan sedvänja [2]. Kräver lagen en viss form för att avtalet ska gälla, gäller i stället den formen [2].

Köplagen ställer ingen skriftlig form för vanliga varuköp mellan näringsidkare [1]. Ett skriftligt avtal är ändå det bästa beviset på vad som har avtalats.

En underskrift behöver inte stå på papper. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 (eIDAS-förordningen) får en elektronisk underskrift inte förvägras rättslig verkan enbart för att den har elektronisk form [5]. En kvalificerad elektronisk underskrift ska ha motsvarande rättsliga verkan som en handskriven underskrift [5].

Gränsöverskridande köp lägger till ett skikt. Förenta nationernas konvention om avtal för internationella köp av varor (CISG) gäller köp av varor mellan näringsidkare med affärsställen i olika konventionsstater [6]. Den kan också gälla när internationellt privaträttsliga regler leder till lagen i en konventionsstat [6]. För Sverige trädde konventionen i kraft den 1 januari 1989 [6]. Den gäller inte köp för personligt, familje- eller hushållsbruk [6]. Ett undantag finns när säljaren varken visste eller borde ha vetat om det ändamålet [6]. Den gäller inte heller tjänster [6]. Lagen (1987:822) om internationella köp gör konventionen till svensk lag, men den lagen tillämpas inte när båda parter har sina affärsställen i Danmark, Finland, Island, Norge eller Sverige [6].

Köpeavtal: parterna

Varje köpeavtal har en köpare och en säljare. Större affärer lägger till personer som håller pengar, kontrollerar villkor eller fraktar varorna.

Part	Vanliga ansvar
Säljare	Avlämnar avtalsenliga varor, överlåter dem och ger avtalade utfästelser
Köpare	Betalar priset, undersöker i tid och reklamerar fel
Undertecknare	Binder sin organisation. Kontrollera behörigheten före underskrift
Transportör	Flyttar varorna. Avlämnandet avgör ofta när risken går över
Depositionsombud eller långivare	Håller handpenning eller finansierar priset tills villkoren är uppfyllda
Borgensman	Lovar betalning eller prestation om köpare eller säljare inte fullgör

Om köparen är konsument spelar det stor roll i Sverige. Köplagen gäller inte när konsumentköplagen (2022:260) är tillämplig [1] [4]. Konsumentköplagen gäller köp av en vara som en näringsidkare säljer till en konsument [4]. Konsument är en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet [4]. Näringsidkare är en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten [4]. Mellan näringsidkare är köplagen i stället i stort sett dispositiv enligt 3 § [1].

I praktiken blir namnet i underskriftsblocket oftast fel. Ett systerbolag skriver under i stället för rörelsebolaget, eller en chef skriver över sin behörighet. Kontrollera juridiska namn, registreringsuppgifter och teckningsrätt mot den affär ni har kommit överens om.

Köpeavtal: viktiga klausuler

De här klausulerna avgör vem som bär kostnad och risk. Varje klausul ersätter en lagregel, så att utelämna den är också ett val.

Beskrivning, mängd och kvalitet

Beskriv varorna så precist att en utomstående kan kontrollera en leverans mot avtalet. Ange modellnummer, specifikationer, mängd och ett eventuellt prov. Enligt 17 § köplagen ska varan i art, mängd, kvalitet, andra egenskaper och förpackning stämma med avtalet [1]. Följer inte annat av avtalet ska varan vara ägnad för vanligt bruk, och för det särskilda ändamål säljaren måste ha insett om köparen hade rimlig anledning att lita på säljarens sakkunskap [1]. Den ska ha egenskaper som säljaren visat med prov eller modell, och vara förpackad på vanligt eller annars försvarligt sätt om förpackning behövs [1]. Avviker varan från det, eller från vad köparen med fog kunnat förutsätta, är den felaktig [1].

Fel föreligger också om varan inte stämmer med uppgifter om egenskaper eller användning som säljaren lämnat vid marknadsföring eller annars före köpet, och som kan antas ha inverkat på köpet [1]. Uppgifterna räknas inte om de har rättats i tid på ett tydligt sätt [1].

Pris och betalning

Ange pris, valuta, eventuell handpenning och när varje betalning förfaller. Följer priset inte av avtalet ska köparen enligt 45 § köplagen betala vad som är skäligt med hänsyn till varans art och beskaffenhet, gängse pris vid tiden för köpet och omständigheterna i övrigt [1].

Enligt 49 § köplagen ska köparen betala när säljaren kräver det, om tidpunkten inte följer av avtalet [1]. Köparen är dock inte skyldig att betala förrän varan hålls honom till handa eller ställs till hans förfogande enligt avtalet [1]. Innan köparen betalar har han rätt att undersöka varan på det sätt som följer av sedvänja eller bör medges med hänsyn till omständigheterna, om inte det avtalade sättet för avlämnande och betalning är oförenligt med en sådan undersökning [1]. Har konossement utfärdats för varans transport till bestämmelseorten, får betalning krävas mot konossementet [1]. Transporteras varan i övrigt så att säljaren inte får förfoga över den efter betalning, gäller ett annat undantag. Då får betalning krävas när köparen har tagit emot fraktsedel eller annat bevis för de villkoren [1]. Båda undantagen gäller utan hinder av första och andra stycket [1]. Betalning ska enligt 48 § ske hos säljaren, om den inte ska ske mot överlämnande av varan eller dokument om varan [1].

Leveransvillkor

Säg var och när avlämnandet sker. Enligt 6 § köplagen ska varan vid hämtningsköp hållas tillgänglig där säljaren vid köpet hade sitt affärsställe, eller sitt hemvist om något affärsställe inte hade samband med köpet [1]. Visste parterna att varan fanns på en annan plats, ska den hållas tillgänglig där [1]. Varan är avlämnad när köparen har tagit hand om den [1].

Ska varan inte avlämnas efter anfordran eller utan uppskov, och följer tiden inte av avtalet, ska den enligt 9 § avlämnas inom skälig tid från köpet [1].

Transportköp har egna regler i 7 § köplagen [1]. Ska varan transporteras inom samma ort, eller inom ett område där säljaren vanligen ombesörjer sådan transport, sker avlämnandet när varan överlämnas till köparen [1]. I annat fall, om inte annat följer av en leveransklausul, sker avlämnandet när varan överlämnas till den transportör som åtagit sig transporten från avsändningsorten [1]. Utför säljaren transporten själv, sker avlämnandet först när varan överlämnas till köparen [1]. Har varan sålts "fritt", "levererad" eller "fritt levererad" med en viss ort, anses den inte avlämnad förrän den kommit fram dit [1]. Säljaren svarar enligt 11 § för kostnader för varan som uppkommer före avlämnandet, om förseningen inte beror på köparen [1].

Äganderätt och riskövergång

Äganderätt och risk är skilda frågor, och avtalet bör svara på båda. Risken för varan går enligt 13 § köplagen över på köparen när varan avlämnas enligt avtalet eller enligt 6 eller 7 § [1]. Avlämnas varan inte i rätt tid och beror det på köparen, går risken över när säljaren har gjort vad som ankommer på honom för att avlämnandet ska kunna ske [1]. Ska köparen hämta varan på en annan plats än hos säljaren, går risken över när tiden är inne och köparen har fått veta att varan finns tillgänglig [1]. Risken går enligt 14 § aldrig över förrän det genom märkning, transportdokument eller på annat sätt har gjorts klart att varan är avsedd för köparen [1].

Bär köparen risken, är han enligt 12 § skyldig att betala även om varan har förstörts, kommit bort, försämrats eller minskat genom en händelse som inte beror på säljaren [1]. Har öppet köp avtalats och varan avlämnats, bär köparen enligt 16 § risken till dess att varan lämnas tillbaka [1].

Parterna kan avtala om annat, eftersom 3 § köplagen är dispositiv [1]. I bageriexemplet håller en destinationsklausul av typen "fritt levererad" risken för en tappad ugn hos leverantören tills ugnen har kommit fram till bageriet [1]. Har varan redan kommit i köparens besittning får säljaren enligt 54 § fjärde stycket häva köpet bara om han har förbehållit sig den rätten eller köparen avvisar varan [1].

Undersökning och godkännande

När varan har avlämnats ska köparen enligt 31 § köplagen så snart omständigheterna medger det undersöka den i enlighet med god affärssed [1]. Framgår det att varan ska transporteras från avlämnandeplatsen, får köparen vänta tills varan har kommit fram [1].

Köparen får enligt 32 § inte åberopa att varan är felaktig, om han inte lämnar säljaren meddelande om felet inom skälig tid efter det att han märkt eller borde ha märkt felet (reklamation) [1]. Reklamerar köparen inte inom två år från det att han har tagit emot varan, förlorar han rätten att åberopa felet, om inte annat följer av en garanti eller liknande utfästelse [1]. Enligt 33 § får köparen ändå åberopa felet om säljaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder [1].

Vill köparen avvisa en vara som han har tagit emot, ska han enligt 73 § vidta skäliga åtgärder för vård av varan för säljarens räkning [1]. Ett avtal med tydlig undersökningsfrist och godkännandetest tar bort det mesta av osäkerheten.

Garantier och friskrivningar

Uppgifter och utfästelser om varan räknas in i felbedömningen enligt 17 och 18 §§ köplagen [1]. De behöver inte innehålla ordet "garanti". Enligt 21 § ska fel bedömas efter varans beskaffenhet när risken går över [1]. Säljaren svarar för fel som fanns då, även om de visar sig senare [1]. Har säljaren genom garanti eller liknande utfästelse åtagit sig att under en viss tid svara för användbarhet eller andra egenskaper, ska en senare försämring av en sådan egenskap också räknas som fel [1].

Friskrivningar har gränser. Även om varan har sålts i "befintligt skick" eller med ett liknande allmänt förbehåll ska den enligt 19 § köplagen anses felaktig i tre fall [1]. Det gäller om den inte stämmer med uppgifter säljaren lämnat före köpet och som kan antas ha inverkat på köpet [1]. Det gäller om säljaren underlåtit att upplysa om ett väsentligt förhållande som han måste antas ha känt till och som köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om, under förutsättning att underlåtenheten kan antas ha inverkat på köpet [1]. Det gäller också om varan är i väsentligt sämre skick än köparen med hänsyn till priset och övriga omständigheter med fog har kunnat förutsätta [1]. Ett avtalsvillkor får enligt 36 § avtalslagen jämkas eller lämnas utan avseende om det är oskäligt [2].

Tillträdesvillkor

Tillträdesvillkor är händelser som måste inträffa innan någon sida måste fullfölja köpet. De spelar störst roll i större affärer, där underskrift och tillträde ligger veckor eller månader isär. Vanliga villkor är:

• Godtagbar undersökning eller due diligence
• Finansiering för köparen
• Ren äganderätt till tillgångarna, med upphävda panträtter
• Samtycke från hyresvärdar, långivare eller nyckelkunder vars avtal ska föras över
• Godkännanden från tillsynsmyndigheter

Vissa godkännanden följer av lag. Enligt 4 kap. 6 § konkurrenslagen (2008:579) ska en företagskoncentration anmälas till Konkurrensverket om två omsättningskrav är uppfyllda [7]. De berörda företagen ska tillsammans ha haft en omsättning i Sverige föregående räkenskapsår som överstiger en miljard kronor [7]. Minst två av dem ska vart och ett ha haft en omsättning i Sverige som överstiger 200 miljoner kronor [7]. Anmälan ska enligt 4 kap. 10 § göras innan koncentrationen genomförs [7]. Parterna får enligt 4 kap. 16 a § inte vidta någon åtgärd för att fullfölja koncentrationen innan en frist enligt 4 kap. 7 § andra stycket, 11 eller 13 § har löpt ut [7]. Detsamma gäller om ett åläggande att anmäla har meddelats efter information enligt 10 a § [7]. Förbudet gäller inte om Konkurrensverket före fristens utgång lämnar koncentrationen utan åtgärd [7]. Konkurrensverket ska enligt 4 kap. 11 § inom tjugofem arbetsdagar från en fullständig anmälan besluta om särskild undersökning eller lämna koncentrationen utan åtgärd [7]. Har verket inom den fristen fått ett åtagande som syftar till att koncentrationen ska lämnas utan åtgärd, förlängs fristen till trettiofem arbetsdagar [7].

En bra tillträdesklausul namnger varje villkor, vem som ska uppfylla det, hur det visas och ett sista datum. Den bör också säga om någon sida får avstå från ett villkor, och vad som händer med en handpenning om affären inte går i mål.

Påföljder, säkerhet och tvister

Påföljdsklausuler begränsar skadestånd, sätter vite eller begränsar köparen till avhjälpande eller omleverans. Är varan felaktig och beror det inte på köparen eller något förhållande på hans sida, får köparen enligt 30 § kräva påföljder enligt 31-40 §§ [1]. Han kan kräva avhjälpande, omleverans eller prisavdrag eller häva köpet samt kräva skadestånd [1]. Avhjälpande får krävas bara utan oskälig kostnad eller olägenhet för säljaren [1]. Omleverans kräver väsentlig betydelse, och att säljaren insåg eller borde ha insett detta, med gränserna i 23 § och när varan inte kan ersättas med någon annan [1]. Prisavdrag eller hävning får krävas först om avhjälpande eller omleverans inte kommer i fråga eller inte sker inom skälig tid efter reklamationen [1]. Prisavdrag ges inte vid köp av begagnade varor på auktion [1]. Han får hålla inne så mycket av betalningen som motsvarar kravet enligt 42 § [1]. Hävning på grund av fel kräver enligt 39 § att avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för köparen och att säljaren insåg eller borde ha insett detta [1].

Köplagen ger också ett medel vid befarat avtalsbrott. Visar det sig efter köpet att en parts handlingssätt eller ekonomiska förhållanden ger starka skäl att anta att han inte kommer att uppfylla en väsentlig del av sina förpliktelser, får motparten enligt 61 § inställa fullgörelsen och hålla inne sin prestation [1]. Den som inställer fullgörelsen ska genast meddela motparten [1]. Fullgörelsen ska fortsätta om motparten ställer godtagbar säkerhet [1]. Står det klart att ett avtalsbrott som ger rätt att häva kommer att inträffa, får parten enligt 62 § häva redan före tiden för fullgörelsen [1]. Hävningen är utan verkan om motparten genast ställer godtagbar säkerhet [1]. Avsluta med tillämplig lag, forum och ett eventuellt steg för skiljeförfarande eller medling, så att en tvist inte börjar med en diskussion om var den ska föras.

Datum och händelser i avtalslivet

Ett köpeavtal skapar det mesta av sitt arbete efter underskriften. Det här är datumen som avgör rättigheter. Varje datum hör hemma i en kalender, med en ansvarig.

Händelse	Vad du bevakar	Huvudregel i svensk rätt
Underskrift	Ikraftträdande, förfallodag för handpenning	Ingen; följer av avtalet
Avvikande antagande	Frist för invändning	Utan oskäligt uppehåll, om avsändaren trodde att svaret stämde och mottagaren måste inse det (6 § avtalslagen) [2]
Tillträdesvillkor	Frist per villkor, sista datum	Ingen; följer av avtalet
Avlämnande eller tillträde	Datum och plats, leveransklausul	Skälig tid (9 §); säljarens affärsställe vid hämtning (6 §) [1]
Undersökning	Slut på undersökningsfönstret	Så snart omständigheterna medger, enligt god affärssed (31 §) [1]
Betalning	Förfallodag	När säljaren kräver det, dock inte innan varan hålls till handa, utom mot konossement eller transportbevis när säljaren inte kan förfoga efter betalning (49 §) [1]
Fel upptäckt	Reklamationsfrist	Skälig tid efter att köparen märkt eller borde ha märkt felet (32 §) [1]
Garantitid	Garantins slutdatum	Följer av avtalet och 21 § andra stycket [1]
Preskription	Sista dag för fordran	Tio år från tillkomsten, om preskriptionen inte avbryts (2 § preskriptionslagen) [8]

Två av reglerna förtjänar mer utrymme. För det första reklamationen i 32 § köplagen [1]. Köparen måste meddela felet inom skälig tid efter att han märkt eller borde ha märkt det. Missar han tvåårsfristen från mottagandet, förlorar han rätten att åberopa felet, om inte en garanti eller liknande utfästelse säger annat [1]. Grov vårdslöshet eller handlande i strid mot tro och heder på säljarens sida öppnar 33 § [1].

För det andra preskriptionen. En fordran preskriberas enligt 2 § preskriptionslagen (1981:130) tio år efter tillkomsten, om preskriptionen inte avbryts dessförinnan [8]. Mot en konsument är tiden tre år för en fordran som avser en vara, tjänst eller annan nyttighet som en näringsidkare i yrkesmässig verksamhet har tillhandahållit för huvudsakligen enskilt bruk [8]. Den treåriga tiden gäller inte fordringar på löpande skuldebrev [8]. En reklamationsfrist i säljarens villkor kan löpa ut långt före preskriptionen. Pröva den mot 32 och 33 §§ köplagen och, vid oskälighet, 36 § avtalslagen [1] [2].

Löpande leveranser har ytterligare ett datum. Ska avlämnande ske efter hand och är en delleverans försenad eller felaktig, får köparen enligt 44 § köplagen häva den delen enligt de vanliga hävningsreglerna [1]. Ger dröjsmålet eller felet anledning att anta att ett hävningsgrundande avtalsbrott kommer att drabba en senare delleverans, får köparen häva även den, om det sker inom skälig tid [1]. Avtala därför löptid och uppsägningstid. För upprepade order håller en påminnelse för inköpsorderdeadlines leverans- och undersökningsdatum synliga.

Risker och vanliga misstag

De flesta problem med köpeavtal går tillbaka på en saknad klausul, ett missat datum eller fel villkorsuppsättning.

Kriget om formulären. Köparen skickar en order på sina villkor. Säljaren bekräftar på sina. Enligt 6 § avtalslagen gäller ett svar som tar anbudet men innehåller tillägg, inskränkning eller förbehåll som avslag i förening med nytt anbud [2]. Det gäller inte om den som svarade ansåg att svaret stämde med anbudet och mottagaren måste inse det [2]. Då ska mottagaren utan oskäligt uppehåll meddela att han inte godtar svaret. Underlåter han det, anses avtal ha kommit till stånd enligt svarets innehåll [2]. Bestäm vilket dokument som styr och säg det i båda.

Tillträdesvillkor utan slutdatum. Ett villkor utan sista dag håller affären öppen utan gräns. En handpenning utan återbetalningsregel gör ett uteblivet tillträde till en tvist.

Tystnad om risken. Lagens huvudregel kan lägga risken för en skadad sändning på den part som minst väntar det. Välj leveransklausul och försäkringsplikt medvetet.

För sent reklamerat. En köpare som inte reklamerar inom skälig tid förlorar rätten att åberopa felet (32 § köplagen) [1]. Rätten att häva eller kräva omleverans går enligt 66 § också förlorad om köparen inte kan lämna tillbaka varan väsentligen oförändrad och oförminskad, med de undantag som paragrafen räknar upp [1].

Friskrivningar som inte håller. En generell friskrivning i "befintligt skick" räcker inte mot 19 § köplagen [1]. Ett oskäligt villkor kan jämkas enligt 36 § avtalslagen [2]. Säljare som litar på en friskrivning bör kontrollera hur den är formulerad.

Ouppmärksammade minimiåtaganden. Vissa avtal tvingar köparen att ta en minsta volym under en period. Ordlistan om minimiinköpsåtagande förklarar hur sådana klausuler flyttar kostnad till köparen.

Borttappade papper. Den undertecknade versionen ligger i en inkorg, ändringen i en annan och säljarens bekräftelse i en tredje. När tvisten börjar kan ingen visa vilka villkor som gäller.

Innan du skriver under ett leverantörsavtal granskar granskningsverktyget för leverantörsavtal ett uppladdat utkast mot sådana villkor.

Checklista för avtalsförvaltning

Gå igenom listan när ett köpeavtal skrivs under, och igen före varje viktigt datum.

Fånga vid underskrift

1. Fullständiga juridiska namn på köpare och säljare, och undertecknarnas behörighet.
2. Beskrivning, mängder, specifikationer och ett eventuellt prov eller en modell.
3. Pris, valuta, handpenning, betalningsplan och kredittid.
4. Avlämnandeplats, avlämnandedatum och leveransklausul.
5. När äganderätten ska gå över, ett eventuellt hävningsförbehåll och när risken går över.
6. Varje tillträdesvillkor, ansvarig och sista datum.
7. Undersökningsfönster och godkännandetest.
8. Uttryckliga utfästelser, friskrivningar och begränsningar av påföljder.
9. Adresser och form för meddelanden.
10. Tillämplig lag, forum och eventuellt förkortad reklamationsfrist.

Sätt i kalendern

11. Förfallodagar för handpenning och betalningar.
12. Fristen för varje tillträdesvillkor och det sista datumet.
13. Leveransdatum och slutet på undersökningsfönstret.
14. Garantins slutdatum.
15. Den avtalsenliga eller lagstadgade reklamations- och preskriptionsfristen.

Granska löpande

16. Varje vecka före tillträde: status på varje öppet villkor.
17. Vid leverans: undersökningsresultat och varje reklamation eller godkännande.
18. Före garantins slut: om något fel behöver anmälas.
19. Kvartalsvis vid löpande leverans: jämför leveranser och fakturor med de avtalade villkoren.

Börja med ett rent utkast via mallen för köpeavtal. Efter underskrift förvarar Contracko avtalet, ändringarna och relaterade dokument i ett avtalsarkiv. Dataextraktion med artificiell intelligens (AI) tar fram parter, datum och nyckelvillkor, så att de inte behöver skrivas av för hand. Påminnelser om utgångsdatum kan täcka tillträdesfrister, undersökningsfönster och garantiers slut, och inbyggd e-signering låter dig skriva under och hantera på ett ställe. Du kan prova det med en gratis provperiod.

Källor

[1] Sveriges riksdag, Köplag (1990:931) (tillämpning, avlämnande, risk, fel, reklamation och påföljder, konsoliderad text). riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/koplag-1990931_sfs-1990-931

[2] Sveriges riksdag, Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (anbud, antagande, avvikande svar och oskäliga villkor). riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1915218-om-avtal-och-andra-rattshandlingar_sfs-1915-218

[3] Sveriges riksdag, Jordabalk (1970:994) (4 kap. 1 §, skriftlig form vid köp av fast egendom). riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/jordabalk-1970994_sfs-1970-994

[4] Sveriges riksdag, Konsumentköplag (2022:260) (tillämpning när köparen är konsument och säljaren näringsidkare). riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/konsumentkoplag-2022260_sfs-2022-260

[5] EUR-Lex, Förordning (EU) nr 910/2014 (eIDAS-förordningen) (artikel 25, rättslig verkan av elektroniska underskrifter, konsoliderad text). eur-lex.europa.eu/eli/reg/2014/910/oj

[6] United Nations Commission on International Trade Law, United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods (tillämpning, status för Sverige och den nordiska reservationen). uncitral.un.org/en/texts/salegoods/conventions/sale_of_goods/cisg

[7] Sveriges riksdag, Konkurrenslag (2008:579) (4 kap. 6, 10, 11, 13 och 16 a §§, anmälan av företagskoncentration). riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/konkurrenslag-2008579_sfs-2008-579

[8] Sveriges riksdag, Preskriptionslag (1981:130) (2 §, tioårig och treårig preskription). riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/preskriptionslag-1981130_sfs-1981-130

Bilderna i den här artikeln har genererats med hjälp av AI.