Vad är ett certeparti?

En spannmålshandlare i Göteborg ska skeppa en hel last vete till Nordafrika. Företaget äger inga fartyg. Det kommer därför överens med redaren av ett bulkfartyg om att fartyget ska göra resan åt företaget. Den skriftliga överenskommelsen är ett certeparti, på engelska "charter party". Den bestämmer frakten, lastningsdatumen, hur lång tid som får gå åt till lastningen och vad varje extra dag i hamn kostar. Om villkoren inte följs upp kan några långsamma dagar vid kajen bli en dyr faktura.

Ett certeparti är avtalet där ett fartyg, eller en del av dess kapacitet, ställs till förfogande för den som behöver det. Den här guiden handlar om befraktning av fartyg i Sverige, utifrån sjölagens (1994:1009) 14 kapitel och de vanligaste standardformulären. Texten är allmän information och inte juridisk rådgivning.

Certeparti: syfte och användning

Ett certeparti fastställer vem som tillhandahåller fartyget, vem som driver det och vem som betalar vad. Sjölagens 14 kapitel gäller avtal om hel- och delbefraktning av fartyg (14 kap. 1 §) [1]. Kapitlet är till största delen dispositivt. Det tillämpas inte i den mån något annat följer av avtalet, av praxis mellan parterna eller av bindande handelsbruk (14 kap. 2 §) [1]. Vid resebefraktning i inrikes fart i Sverige och i fart mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge får regeln om ansvar för lastskador (14 kap. 27 §) och ettårsfristen för lastskadekrav i 19 kap. 1 § ändå inte avtalas bort till nackdel för avlastare, befraktare eller mottagare [1]. Tre former är vanliga.

Form	Vad befraktaren får	Hur bortfraktaren får betalt	Vanligt standardformulär
Resebefraktning (voyage charter)	Ett fartyg för en eller flera resor	Frakt beräknad för resan	Det allmänna reseformuläret (GENCON) [2]
Tidsbefraktning (time charter)	Ett fartyg som utför de resor befraktaren begär under en period	Frakt beräknad för tid, i praktiken "hire"	New York Produce Exchange Form (NYPE) [2]
Bareboat-befraktning (bareboat charter)	Ett fartyg utan besättning, som befraktaren själv driver	Ett periodiskt vederlag	BARECON [2]

Resebefraktning passar den som har en enstaka last. Sjölagen definierar den som befraktning där frakten ska beräknas för resa (14 kap. 1 §) [1]. Reglerna gäller också konsekutiva resor, alltså ett visst antal resor efter varandra med ett bestämt fartyg [1]. Den internationella branschorganisationen för sjöfart (BIMCO) beskriver sitt formulär GENCON som "a general purpose agreement for the services of a ship in exchange for freight" [2]. BIMCO anger att det är det mest använda reseformuläret för torrbulk [2].

Tidsbefraktning passar operatörer som behöver ett fartyg i månader eller år. Frakten beräknas för tid (14 kap. 1 §) [1]. Bortfraktaren ska under perioden utföra de resor som befraktaren begär enligt avtalet (14 kap. 58 §) [1]. BIMCO anger att NYPE är det mest använda tidsformuläret för torrlast [2].

Bareboat-befraktning liknar mest en uthyrning. Sjölagens 14 kapitel har inga särskilda regler för den formen. Villkoren följer därför av avtalet och allmänna avtalsrättsliga principer. BIMCO beskriver BARECON som ett avtal där befraktaren får besittning och full kontroll över fartyget, med juridiskt och ekonomiskt ansvar [2]. Befraktaren betalar i regel driftskostnaderna, som bränsle, besättning, underhåll, reparationer och försäkring [2].

De flesta avtal utgår från ett av dessa tryckta formulär. Parterna lägger sedan till egna klausuler, så kallade "riders". Det kostnadsfria verktyget för granskning av certepartier markerar riders som ändrar grundformuläret på ett väsentligt sätt [4]. Ett certeparti är inte samma sak som ett konossement, det dokument för godset som utfärdas vid lastningen.

Certeparti: parterna

Varje certeparti har minst två parter. Runt avtalet finns ofta fler aktörer.

• Bortfraktare. Den som genom avtalet bortfraktar ett fartyg till befraktaren (14 kap. 1 §) [1]. Ofta är det redaren, men inte alltid.
• Befraktare. Den som använder fartyget och betalar frakten [1].
• Mellanliggande befraktare. Om befraktaren överlåter sina rättigheter eller vidarebortfraktar fartyget förblir befraktaren ändå ansvarig för att avtalet fullgörs (14 kap. 4 §) [1]. Bortfraktaren får inte överlåta avtalet utan befraktarens samtycke [1]. På engelska talar man om "disponent owner".
• Skeppsmäklare. Mäklare förhandlar vanligen befraktningen för var och en av parterna. De slutliga villkoren finns ofta i ett sammanfattande meddelande, en "recap", och inte i ett undertecknat utkast. BIMCO konstaterar att befraktningar ofta sluts på det sättet [3].
• Befälhavare. Befälhavaren fullgör avtalet till sjöss och i hamn.
• Avlastare och mottagare. De lämnar och tar emot godset. De kan ha ett konossement, men inte certepartiet.

Vid tidsbefraktning är rollerna uppdelade. Befraktaren ska sörja för bränsle och vatten till maskinerna och svarar för att bränslet följer avtalade specifikationer (14 kap. 60 §) [1]. Befraktaren sköter också mottagande, lastning, stuvning, säkring och lossning av lasten. Befraktaren ska då följa bortfraktarens anvisningar om lastens fördelning i den mån fartygets säkerhet kräver det (14 kap. 61 §) [1]. Befraktaren bär de utgifter för resorna som inte enligt kapitlet ska bäras av bortfraktaren (14 kap. 67 §) [1].

Vid resebefraktning ska bortfraktaren se till att fartyget är sjövärdigt, behörigen bemannat och utrustat och att lastrummen är i gott skick (14 kap. 7 §) [1]. Grunderna i ett avtal beskrivs i ordlistans artikel om klausul.

Certeparti: viktiga klausuler

Standardformulären har dussintals klausuler. Följande påverkar kostnader och risker mest.

Beskrivning av fartyget. Namn, flagg, storlek, lastförmåga och, vid tidsbefraktning, fart och bränsleförbrukning. Fart och förbrukning garanteras ofta. Granskningsverktyget kontrollerar vad som händer vid avvikelse [4]. Vid tidsbefraktning har befraktaren rätt till ersättning om fartyget vid avtalsslutet saknade en egenskap eller utrustning som kan anses tillförsäkrad (14 kap. 57 §) [1].

Laycan. Förkortning av "laydays and cancelling". Det är det fönster då fartyget ska anlända och vara klart. Sjölagen talar om kancelleringstid. Om fartyget inte är klart att börja ta in last, eller lastningsanmälan inte lämnats, före fristens utgång får befraktaren häva avtalet (14 kap. 28 §) [1]. Om bortfraktaren anmäler att fartyget blir sent och uppger en ny tidpunkt måste befraktaren häva inom skälig tid. Annars blir den nya tidpunkten ny kancelleringstid [1]. Motsvarande regel gäller vid tidsbefraktning (14 kap. 55 §) [1].

Frakt. Vid resebefraktning betalas frakt för lasten. Om ingen frakt har avtalats ska den frakt betalas som var gängse när avtalet ingicks (14 kap. 6 §) [1]. Vid tidsbefraktning betalas tidsfrakt i förskott för 30 dagar i sänder, om inget annat avtalats (14 kap. 70 §) [1]. Betalas tidsfrakten inte i rätt tid ska bortfraktaren meddela befraktaren. När meddelandet har skickats får bortfraktaren ställa in fullgörelsen. Har betalningen inte tagits emot inom 72 timmar efter att meddelandet skickades får bortfraktaren häva avtalet (14 kap. 71 §) [1].

Liggetid (laytime). Lastningstiden omfattar liggetid och överliggetid (14 kap. 10 §) [1]. Liggetid är den tid som skäligen kan påräknas för lastningen när avtalet ingås. Hänsyn tas till fartygets och lastens art och storlek, lastningsanordningarna och liknande omständigheter (14 kap. 11 §) [1]. Liggetiden beräknas i arbetsdagar och arbetstimmar [1]. Tid som går förlorad på grund av hinder på bortfraktarens sida räknas inte in (14 kap. 13 §) [1]. BIMCO publicerar Laytime Definitions for Charter Parties 2013. Enligt dessa definitioner är laytime den avtalade period då bortfraktaren håller fartyget tillgängligt för lastning eller lossning utan betalning utöver frakten [3]. Definitionerna gäller bara om avtalet uttryckligen hänvisar till dem [3]. Liggetid räknas ofta i "weather working days". Enligt 2013 års definitioner räknas då den tid bort då dåligt väder avbryter arbetet, proportionellt beräknad [3].

Lastningsanmälan (notice of readiness, NOR). Det är meddelandet om att fartyget har anlänt och är klart att lasta eller lossa [3]. Enligt sjölagen börjar liggetiden inte löpa förrän fartyget ligger på lastningsplatsen, är klart att ta in last och bortfraktaren har gjort anmälan (14 kap. 12 §) [1]. Anmälan får göras i förväg, men inte innan fartyget kommit fram till lastningshamnen [1]. Visar det sig att fartyget inte var klart, räknas tiden för att göra det klart inte in i liggetiden [1]. Tiden räknas antingen från det klockslag då arbetet i hamnen vanligen börjar på morgonen eller från middagsrastens slut. För start på morgonen ska anmälan ha gjorts senast en timme före kontorstidens slut dagen före. För start efter middagsrasten ska den ha gjorts senast klockan tio samma dag [1]. Kan fartyget inte förläggas till lastningsplatsen på grund av hinder på befraktarens sida, eller på grund av trafikanhopning, får det ändå anmälas klart så att liggetiden börjar löpa (14 kap. 13 §) [1]. Med en klausul "whether in berth or not" får fartyget enligt BIMCO:s definitioner ge anmälan från en vanlig väntplats i hamnen om kajplatsen inte är ledig vid ankomsten [3].

Överliggetid och dispatch. Överliggetid (demurrage) är den tid som fartyget efter liggetidens utgång måste ligga kvar för att bli lastat, om inte längden är bestämd i avtalet (14 kap. 14 §) [1]. Den beräknas för löpande dagar och timmar från liggetidens utgång [1]. Tid som går förlorad på grund av hinder på bortfraktarens sida räknas inte heller in i överliggetiden [1]. Bortfraktaren har rätt till särskild ersättning för överliggetid. Om beloppet inte är avtalat bestäms det med hänsyn till frakten och till hur bortfraktarens utgifter påverkas av att fartyget ligger stilla (14 kap. 15 §) [1]. Ersättningen ska betalas vid anfordran [1]. Sjölagen innehåller ingen regel om dispatch. Dispatch är ett avtalat belopp som bortfraktaren betalar om lastningen eller lossningen blir klar före liggetidens utgång [3]. Enligt 2013 års definitioner gäller undantagen från liggetiden inte för överliggetiden, om avtalet inte uttryckligen säger det [3].

Off-hire. Vid tidsbefraktning löper frakten normalt från avlämnandet till återlämnandet av fartyget. Tidsfrakt betalas inte för tid som går förlorad för befraktaren på grund av bärgning, underhåll av fartyget, reparation av skada som befraktaren inte svarar för eller i övrigt förhållanden på bortfraktarens sida (14 kap. 72 §) [1]. Läs alltid off-hire-klausulen i ditt formulär tillsammans med lagen.

Säker hamn och säker kajplats. Om avtalet ger befraktaren rätt att välja hamn ska fartyget gå till den anvisade hamnen, om den är tillgänglig och fartyget kan ligga flott och säkert och gå in och ut med lasten (14 kap. 8 §) [1]. Den som beordrar fartyget till en osäker hamn ansvarar för skada på fartyget, om befraktaren inte visar att det inte finns fel eller försummelse på dennes sida (14 kap. 8 och 65 §§) [1]. Vid tidsbefraktning behöver bortfraktaren inte utföra en resa som utsätter fartyget, personer ombord eller lasten för fara av krig, is eller annat som inte skäligen kunde förutses vid avtalsslutet (14 kap. 58 §) [1].

Hävning och hinder. Befraktaren får häva ett resebefraktningsavtal vid väsentligt avtalsbrott från bortfraktarens sida, men måste meddela det inom skälig tid (14 kap. 29 §) [1]. Sedan lastning skett får avtalet inte hävas om lossningen skulle medföra väsentlig skada eller olägenhet för en annan befraktare. Vid konsekutiva resor får en enstaka resa hävas bara om den är oväsentlig för bortfraktaren i förhållande till de återstående resorna [1]. Om befraktaren frånträder avtalet innan lastningen börjat har bortfraktaren rätt till ersättning för fraktförlust och annan skada (14 kap. 32 §) [1]. Ersättningsrätten faller bort om transporten måste anses utesluten av skäl som befraktaren inte borde ha räknat med, till exempel ett utförsel- eller införselförbud eller att allt gods av det avtalade slaget förstörts. Befraktaren måste då meddela detta inom skälig tid [1]. Om resan efter avtalsslutet visar sig vara förenad med fara på grund av krig, blockad, uppror, sjöröveri eller annat väpnat våld, eller om en sådan fara ökat väsentligt, får båda parter frånträda avtalet utan ersättningsskyldighet, även om resan har påbörjats (14 kap. 38 §) [1]. Den som frånträder måste meddela motparten inom skälig tid och ersätter annars den skada som ett meddelande i tid hade kunnat undvika [1].

Tillämplig lag och skiljeförfarande. De flesta formulär anger tillämplig lag och skiljeort. Bestäm skiljeort och regler i varje avtal. Lägg till klausuler om sanktioner, krigsrisk och is där det behövs. Ordlistans artikel om efterlevnadsklausul förklarar den allmänna principen.

Datum och händelser i livscykeln

Ett certeparti är kortlivat men fullt av datum. De flesta tvister handlar om vad som hände vid en viss tidpunkt. Kartlägg livscykeln innan fartyget går.

1. Fixture. Parterna kommer överens om huvudvillkoren, ofta genom en recap. Notera datum, formulär och tillämpliga riders.
2. Laycan. Lägg in den tidigaste ankomstdagen och kancelleringstiden i kalendern.
3. Ankomst och NOR. Notera när anmälan gjordes och när liggetiden enligt avtalet eller 14 kap. 12 § började löpa [1].
4. Liggetid pågår. Notera varje avbrott, som dåligt väder, helgdagar och förhalning mellan kajplatser. Avtalets undantag och, om de saknas, sjölagens regler avgör vad som räknas [1].
5. Överliggetid eller dispatch. När liggetiden är slut löper överliggetid enligt avtalet. Om överliggetidens längd är avtalad och befraktaren inte har lämnat godset när lastningstiden går ut, kan bortfraktaren få häva avtalet och kräva ersättning (14 kap. 35 §) [1].
6. Avlämnande och återlämnande. Vid tidsbefraktning och bareboat-befraktning noteras datum, platser och bränsle ombord. Vid avlämnandet och återlämnandet får vardera parten begära besiktning, och kostnaden delas lika (14 kap. 53 och 68 §§) [1]. Om ett tillåtet överskridande av perioden sker betalas den avtalade tidsfrakten. För annat överskridande betalas gängse tidsfrakt, minst den avtalade, samt skadestånd (14 kap. 69 §) [1].
7. Betalning av tidsfrakt. Notera varje 30-dagarsbetalning och perioder då fartyget inte kunde användas, så att varje avdrag kan styrkas.
8. Krav. Många avtal har egna frister för överliggetidskrav och andra krav. Läs dem och lägg in dem i kalendern. För lastskador gäller en lagstadgad frist på ett år från det att godset lämnades ut eller skulle ha lämnats ut (19 kap. 1 §) [1].

Vissa befraktningar förlängs i praktiken genom optioner på förlängd tidsbefraktning. Bevaka sista dag för att utnyttja en option lika noga som slutdatumet. Ordlistans artikel om avtalets livscykel beskriver de allmänna faserna. Guiden om avtalsdatum och automatiska förnyelser visar hur slutdatum och uppsägningstider fungerar i Contracko.

Risker och vanliga misstag

Certepartier fallerar på förutsägbara ställen. De flesta misstag uppstår när man har läst formuläret men inte dess riders.

• Att lita på det tryckta formuläret. Riders har ofta företräde framför standardklausulerna. Läs hela avtalet som ett dokument.
• Att anta att liggetidsbegrepp betyder samma sak överallt. BIMCO:s definitioner från 2013 gäller bara om avtalet hänvisar till dem [3]. Utan en sådan hänvisning beror innebörden på tillämplig lag, handelsbruk och resten av avtalet.
• Att behandla överliggetid som liggetid. Enligt 2013 års definitioner gäller undantagen från liggetiden inte för överliggetiden, om avtalet inte säger det [3]. Sjölagen räknar också överliggetid i löpande dagar och timmar (14 kap. 14 §) [1]. En regnig dag kan alltså stoppa liggetiden men ändå räknas som överliggetid.
• Att lämna överliggetiden öppen. Utan avtalad längd och ersättning bestäms överliggetiden av hur länge fartyget måste ligga kvar, och ersättningen efter frakten och bortfraktarens kostnader (14 kap. 14 och 15 §§) [1]. Båda lämnar utrymme för tvist. Bestäm dem i avtalet.
• Att underskatta hamnrisken. Den som anvisar en osäker hamn kan bli ersättningsskyldig för skada på fartyget (14 kap. 8 och 65 §§) [1]. En vag klausul om säker hamn lämnar risken utan tydlig fördelning.
• Att hålla inne frakt på känn. Tidsfrakt får hållas inne bara där avtalet eller lagen ger stöd för det. Huvudregeln om off-hire finns i 14 kap. 72 §, och lagen ger också rätt till avdrag vid fel i fartyget vid avlämnandet (14 kap. 54 och 56 §§) [1]. Om befraktaren inte betalar i tid får bortfraktaren efter ett meddelande ställa in fullgörelsen och häva avtalet om betalningen inte tagits emot inom 72 timmar efter att meddelandet skickades (14 kap. 71 §) [1]. Kontrollera off-hire-klausulen innan något hålls inne.
• Att missa kravfrister. Avtalsfrister för överliggetidskrav kan vara korta och är ofta de som gäller först. Lastskadekrav har dessutom ettårsfristen i 19 kap. 1 § [1].
• Avtal i en kedja som inte stämmer överens. En vidarebortfraktning kan ha andra villkor än huvudavtalet. Mellanparten förblir ansvarig mot bortfraktaren (14 kap. 4 §) [1] och kan bli bunden i ett avtal men oskyddad i ett annat.

Det här är framför allt avtalsrisker. Ordlistans artikel om avtalsriskhantering beskriver ett allmänt arbetssätt. För en snabb första genomgång av ett konkret avtal kontrollerar verktyget för granskning av certepartier frakt och hire, liggetid, överliggetid, off-hire, fart- och förbrukningsgarantier, återlämnande och skiljeförfarande [4].

Checklista för avtalshantering

Använd listan för varje befraktning. Den fungerar för bortfraktare, befraktare och operatörer mitt i en kedja.

Att registrera vid fixture

• Fartygets namn och befraktningsform: resa, tid eller bareboat
• Standardformulär och utgåva, plus varje rider och tillägg
• Parter, mäklare och om avtalet är ett huvudavtal eller en vidarebortfraktning
• Fraktsats eller hire, betalningsdagar och bankuppgifter
• Liggetidsvillkor, överliggetids- och dispatchsatser, överliggetidens längd och eventuell hänvisning till 2013 års definitioner
• Formulering om säker hamn och säker kajplats
• Tillämplig lag, skiljeort och skiljeregler
• Kravfrister i själva avtalet

Att lägga in i kalendern

• Laycan-start och kancelleringstid
• Tidpunkt för lastningsanmälan och liggetidens början
• Förfallodagar för tidsfrakt
• Datum för avlämnande, återlämnande och optioner
• Varje kravfrist, med marginal för att samla underlag, och ettårsfristen för lastskador

Att kontrollera löpande

• Varje pågående tidsbefraktning, varje månad: betald hire, off-hire-perioder och prestationskrav
• Varje avslutad resa: liggetidsberäkning och överliggetidskrav inom avtalets frist
• Varje år: formulären i bruk jämfört med de senaste utgåvorna, som GENCON 2022, NYPE 2015 och BARECON 2017 [2]

Ett gemensamt register hjälper. Ett avtalsarkiv håller ihop varje befraktning och dess riders. Med extrahering av avtalsdata hämtar Contracko datum, parter, belopp, uppsägningstider och anpassade fält ur uppladdade avtal [4]. Påminnelser om utgångsdatum bevakar förnyelsedatum, slutdatum, uppsägningsdatum och anpassade händelser som åtaganden eller milstolpar [4]. Fler vanor för att hålla avtalsakterna aktuella finns i bästa praxis för avtalshantering. Vill du ha alla avtal på ett ställe kan du starta en kostnadsfri provperiod.

Källor

[1] Sveriges riksdag, Sjölag (1994:1009), 14 kap. Om befraktning av fartyg och 19 kap. 1 §. riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/sjolag-19941009_sfs-1994-1009/

[2] BIMCO. Sidor om avtalen GENCON 2022, NYPE 2015 och BARECON 2017. bimco.org/contractual-affairs/bimco-contracts/contracts

[3] BIMCO, Laytime Definitions for Charter Parties 2013 (laytime, notice of readiness, demurrage och despatch). bimco.org/contractual-affairs/bimco-contracts/contracts/laytime-definitions-for-charter-parties-2013

[4] Contracko. Verktyget för granskning av certepartier samt funktionssidorna för dataextrahering och påminnelser om utgångsdatum. contracko.com/tools/charter-party-review, contracko.com/features

Bilderna i den här artikeln har genererats med hjälp av AI.